Gävle musikbiblioteks musiktips

Gävle musikbibliotek lanserar idag sin musiktipsblogg Musikbiblioteket gillar.

Sista dagen i Luleå

På fredagen var det flera parallella seminarier och det svårt att välja. Jag gick på Terje Höiseths föreläsning Från bokmagasin till diversehandel. Han har chef för Luleå universitetsbibliotek.
Han talade om bibliotekets fyra huvudområden:

• informationsförsörjning
  
• stöd för studenterna i lärandeprocessen
  
• högskolepedagogisk verksamhet
• publiceringsverksamhet

Numera arbetar universitetsbiblioteket mycket mer i samarbete med huvudmannen universitetet. Förut var biblioteket mer en isolerad ö. Biblioteket är beroende av att universitetet får studenter och att dessa studenter klarar sina studier. Om de inte klarar studierna förlorar universitet pengar och i en förlängning även biblioteket. Terje drömmer om ett studentgalleri med allt som studenterna behöver: studenthälsa, studeivägledning, information. Biblioteket har fått minskat samlingsfokus, minskat lokalbehov med tanke på att de flesta tidskrifter och alla rapporter numera publiceras elektroniskt. Biblioteket har blivit ett självbetjäningsbibliotek. Studenterna söker, hittar, lånar, reserverar och lämnar tillbaka själva. Katalogisering tillhör inte längre bibliotekens kärnverksamhet. Böckerna kan köpas färdigkatalogiserade och märkta från exempelvis Dawson. Teknikutveckling och affärsmodeller kommer att avgöra framtidens bibliotek. Ännu saknas bra affärsmodeller för e-boken. Treje tror att det är en generationsfråga att läsa e-böcker på skärmen. Natives, dvs de som är födda efter 1985 har inga problem med att läsa böcker på skärmen. Föreläsningen slutade med konstaterandet att universitetens kärnverksamhet är utbildning och forskning. Vad är bibliotekens kärnverksamhet? Är vi längre ett bibliotek? Ska vi bli något annat? Trejes allservice?

Nästa programpunkt innehöll tre föreläsaningar om Verksamhets- och organisationsutveckling - för kunder, arbetsgivare eller personal? Det var Christine Lindmark, 1:e handläggare, Kungl. biblioteket som inledde väldigt trevligt med en serie bilder. Sen berättade Elisabet Andersson, överbibliotekarie Örebro universitet, om universitets stora program för effektivare administration med sysfte att frigöra resurser för forskning. Administrationen minskade med 25%, man sparade 40 miljoner och 100 personer försvann från administrationen. Elisabet gick igenom det processinriktade arbetssättet i termer av processägare, processråd, processutvecklingsteam och flödesscheman.

Britt-Inger Rönnqvist är bibliotekschef i Luleå. De har haft hjälp av Sunnanå utveckling för sitt processarbete. Kartläggningsarbete tog ett år och de jobbade mycket med mötesteknik. Besökaren har hela tiden varit i centrum. Framgångsfaktorerna har varit:

• prioritera banr och ungdom
• biblioteksmanifest
• marknadsföring
• kundundersökningar

De gjorde telefonintervjuer med icke-besökare, använde fokusgrupper. Utbudet är viktigt för att locka besökare. Britt-Inger slutade med några ord från Lille prinsen av Antoine de Saint Exupéry: Det är bara med hjärtat du kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen.

Rebekka Rundberg konsulent och Bengt Källgren, verksamhetschef vid Regionbibliotek Västra Götaland berättade om VEGA som är en arbetsform. VEGA står för verksamhetsutveckling genom eget arbete. Rebekka kommer till de kommuner i regionen som vill förändra något och hon hjälper dem hitta arbetsformer.

Sen följde produktdemonstrationer och jag besökte Jakob Harnesk från Teknikhuset. Han beskrev C S Library. Det handlar naturligtvis om bibliotek 2.0 alltså den interaktiva bibliotekswebben. och det är så spännande. En webbapplikation läggs ovanpå sitt eget bibliotekssystem. Det behövs ingen OPAC. Låntagare behöver inte längre navigera mellan webbplats och katalog. Jakob visade Minabibliotek.se.

Näst sista föredraget var om tre exempel på hur staten hanterar biblioteksfrågor. Gunnel Arvidson Nilsson, katalog- och inköpschef vid Danderyds bibliotek berättade om en rapport om Läsfrämjande och reformerat inköpsstöd. Anna Kåring Wagman, utredare Svensk biblioteksförening presenterade rapporten Sverige - så in i Norden efter, en jämförelse av nationell bibliotekspolitik i de nordiska länderna. Jakob Harnesk berättade om rapporten Den vetenskapliga informationsförsörjningen i statliga myndigheter. Han föreslog en miniminivå för resurser som myndighetsbibliotek borde ha:

• Nationalencyklopedin
• Presstext
• Mediearkivet
• Aritikelsök
• Encyclopedia Britannica

Dessa tre rapporter finns att läsa på Svensk biblioteksförenings sida. Sök på rapporter.

Absolut sista föredraget för dessa fullspäckade dagar hölls av Horace Engdal, Svenska Akademiens ständige sekreterare. Han presenterade Litteraturbanken - klassikerna nya hem.

Tack till Svenska musikbiblioteksföreningen för att jag fick vara med i Luleå!

Euskefeurat

På torsdagen i Luleå följde ytterligare två föredrag. Det ena hade rubriken Lärande och vårt sociala minne - från grottmålningar till digitala redsakp och hölls av Roger Säljö som är professor i pedagogik och föreståndare för LinCS i Göterborg. Det andra hölls av Agneta Edwards som är litteraturpedagog, kritiker och ledamot av juryn för ALMA-priset och Kulturrådets klassikergrupp. Hennes föredrag var mycket roligt och handlade om Bibliotekarien versus Vampyren eller från arg tant till våt dröm. Däremellan var jag inne i elva bokbussar och tittade. Mycket roligt. Bokbussar är så fina! Här ser du Luleås bokbuss:



På kvällen åkte vi buss till Luleå universitetsbibliotek. Där hälsades vi välkomna av överbibliotekarie Terje Höiseth med bubbel och tilltugg. Sen följde en enastående god buffé i STUK som kårhuset kallas. Vi fick höra bandet Euskefeurat med bland andra Ronny Eriksson .

Luleå stadsbibliotek

Under biblioteksdagarna fick vi visning av Luleå stadsbibliotek. Det ligger i Kulturens hus som invigdes i januari 2007. Där finns mycket fin konst. Biblioteket är öppet 52 timmar per vecka. Där finns 28 datorer för besökarna. Det finns 500 tidskrifter och de lånas flitigt ut, 14 dagars lånetid. Efter en stor omorganisation är personalen indelad i fyra ämnesgrupper. Grupp fyra har hand om hela SAB-avdelningarna I, X, Y, Q och R för både barn, ungdom och vuxna. Gruppen följer materialet från ax till limpa. De gör urval, iordningställer böckerna när de kommer, ställer upp på hyllan och bevakar hela tiden dessa ämnen. Efter cirka tre år byter personalen till nya ämnen. Grupperna har möten en gång per vecka. På större möten visar de upp det nya material som har kommit för övrig personal. Tvärgrupper sköter katalogisering och själva inköpet. Barnböckerna är uppdelade efter ämnen med särskild symbolmärkning på ryggen. Böcker om musik samt noter och cd står bredvid varandra.

Affisch Svenska musikbiblioteksföreningen

Så här såg vår affisch ut som vi visade under Biblioteksdagarna i Luleå.

Foto: A-M Tärnström och L. Nettelbladt

Biblioteksdagarna i Luleå, fortsättning

Torsdag 15/5 började med en långväga gäst: Ellen Tise från Sydafrika. Hon är nästa president för IFLA. Ellen Tise arbetar på J S Gericke Library vid University of Stellenbosch i Sydafrika. Hon berättade om bibliotek på järnvägsstationer i Wales, om vandrande kamelbibliotek i Kenya och om bibliotek som dras av åsnor i Etiopien. En rörande historia om biblioteket och bibliotekariens betydelse var när flyktingfamiljen skulle begrava en anhörig. Enligt deras tradition skulle de bära en särskild blomma under ceremonin De kunde inte komma åt att plocka denna blomma på grund av krig och oroligheter. På biblioteket sökte bibliotekarien upp blomman i en databas och släktingarna kunde ta den digitala bilden av blomman och överföra den till T-shirts som alla begravningsgästerna hade på sig under ceremonin. Ellen Tise avslutningsord var "Libraries continue to be transformed into vital tools that can help millions of people to improve their lives".

Vill du verkligen bli min vän? frågade Pär Lannerö med undertiteln: möjligheter och risker med sociala nätverkssajter. Pär Lannerö är konsult på Metamatrix. Det finns generella nätverkssajter såsom Facebook, Myspace och Orkut. Det finns profilerade sajter såsom Shortcut, LinkedIn där man hitta nytt arbete eller nya affärsmöjligheter. Sajter som är mer inriktade på ungdomar är Lunarstorm, Playahead och Hamsterpaj. Myspace har cirka 200 miljoner användare, Facebook 70 miljoner, Lunarstorm 1 miljon användare. Facebook är den som just nu ökar mest. Nya ord har uppstått: adda och frienda för att lägga till någon som sin vän. Pär visade sin egen profil på Facebook och LinkedIn. På LinkedIn sökte han den bibliotekarie som var högst rankad i LinkedIn och det var Emma Norlin för hon har flest som har flest vänner. Pär tycker inte att man ska förringa det roliga med nätverkssajter. Det finns t ex roliga bokapplikationer till Facebook. Du kan kommunicera på olika sätt på Facebook: vanlig mail, klotterplank = the wall, poke = peta, nästan som en flört. Du kan gå med i grupper för att visa din sympati för något. Peter Alsbjer har startat en grupp för att stödja Bromölla biblioteks närvaro på Facebook och Mayspace. Mini feeds är statusmeddelanden där man kan tala om vad man gör just nu. Dessa nätverkssajter är en "kraftfull social uppfinning".

För organisationer är det bra att finnas med när målgruppen finns. Bra för att knyta till sig användare, kommunicera med sin målgrupp, stärka sitt varumärke. Glocalnet har lagt ut sin kundsupport på Facebook.

Riskerna: kan finnas risk för mobbning, risk för att man blir en spammare för det kan vara svårt att hitta skip-knappen så vips har man ovetandes tipsat alla sina vänner om en ny frågesport eller ett kedjebrev. Det finns integritetsrisker om man lägger ut allt om sig själv på samma sida. Det är svårt att radera information som en gång hamnat på nätet. Beacon var ett annonsföretag som Facebook hade och som övervakade allt men nu har Facebook tagit bort det. Inlåsning är på väg att försvinna och det betyder att du ska kunna kommunicera från en nätverkssajt till en annan.

Nästa föredragshållare var Bernt Gustavsson. Han är professor i pedagogik och demokrati vid Örebro Universitet. 1971 introduceras för första gången ordet kunskap som en produktionsfaktor och därmed ordet kunskapssamhället. Då kom chipset och microcompressorn. 1979 kom den första analysen om kunskap som en vara med högre bytesvärde, kunskap som kan köpas och säljas. Analysen gjordes av den franske filosogen Lyotard.

Bernt Gustavsson skiljer noga på information och kunskap. Information är det som vi hämtar ur informationskanaler. Kunskap är information som vi omvandlar till kunskap. Han återvände till Aristoteles som talade om

• vetandet = episteme - undersöka, forska, förklara
• kunnandet = techne - skapa, framställa, tillverka (hantverk)
• klokheten = fronesis - veta när, verka i social gemenskap

Han rekommenderade en bok från 1987 av Emin Tengström : Myten om informationssamhället. Han pratade också om Martha Nussbaum som säger att skönlitteratur är den inre vägen till mänsklig kunskap och livserfarenhet. Bernt Gustavsson hade träffat Nussbaum och frågat henne om hennes favoritbok, det var The secret river av Kate Grenville.

Från kunskap till föreståele

Läs gärna artikeln om Troed Troedsons föredrag i tidningen Norrländska socialdemokraten från 15:e maj.

Bibliotek i rörelse

Jag är mycket stolt över att få vara Musikbiblioteksföreningens representant på Biblioteksdagarna i Luleå. Det är första gången som vår förening är med här. Biblioteksdagarna arrangeras av Svensk biblioteksförening och har lockat 600 deltagare. Dagarna har som tema Bibliotek i rörelse. Samtidigt är det nordisk bokbussfestival. Imorgon torsdag kommer det att finnas möjlighet att besöka olika bokbussar. Musikbiblioteksföreningen deltar i en affischutställning och jag delar ut informationsblad och exemplar av vår tidskrift till så många som möjligt.

Britta Lejon är ordförande i Svensk biblioteksförening och hon inledde med en fint tal med många citat från Doris Lessings nobelföreläsning. Hon gick också igenom de åtta punkterna med förslag till bibliotekspolitik för framtiden.

Sen fick vi höra en mycket roande och oroande föreläsning av Troed Troedson. Han är framtidsanalytiker och kommer från ett företag som heter Paradigmmäklarna. Vi skrattade mycket under föredraget men fick oss många tankeställare. Enkelt uttryckt så delade han in vår tid enligt följande: före 1850 levde vi i energisamhället, efter 1850 levde vi i kunskapssamhället och nu lever vi i förståelsesamhället. I energisamhället mättes framgång i energiåtgång. Ju mer energi man hade desto större framgång. Ju starkare man var ju bättre. Städerna anlades kring energikällor såsom åar och älvar. Ledord var energi, muskler, teknik, realtid, stationär, generalist och materialist. Efter 1850 började kunskapssamhället med folkskolereform och folkbibliotek. Framgång mättes i kunskap och städerna som hade universitet och högskolor växte. Ledord var kunskap, hjärna, utbildning, information, långsiktig, specialist och funktionalist.

Nu 2008 har vi mer kunskap än vi behöver. Det finns fler företag som kan flytta flygmaskiner än det finns flygplan som behöver flyttas och därför är flygbiljetterna så billiga. Tandvårdspriserna sjunker därför att fler kan laga tänder. Värdet på kunskap sjunker. "Alla kan göra mobiltelefoner - det svåra är att sälja dem". Nu lever vi i förståelsesamhället. Ledorden är kommunikation, nätverk, koncept, kortsiktig och iterativ, komplex och värderingsstyrd. Enligt Nationalencyklopedien är iteraktiv om verb eller verbform: som uttrycker upprepad handling.

Troed tog exemplet med Ericssons personaldirektör som erbjöd 1000 medarbetare över 35 år avgångsvederlag. Hon hade enligt Troedson sagt att "Vi behöver bli av med dem som inte kan SMS:a i mörker" Visst, tycker Troedson. GÅ HEM! Framtiden tillhör den som kan kommunicera. Peter Parker har doktorerat på nätverk och kommit fram till att det företag som tjockast adressböcker och flest kontakter i sina mobiltelefoner är de mest framgångrika. Kontakter är mer värda än kunskap. Det bibliotek som har flest anställda som är med på Facebook är det mest framgångsrika!

Nytt från KB

Birgit Nilssons arkiv till KB
Hovsångerskan Birgit Nilssons arkiv har donerats till KB av hennes familj. Det öppnas för forskning den 16 maj 2008, dagen innan Birgit Nilsson skulle ha fyllt 90 år.