Vill du verkligen bli min vän? frågade Pär Lannerö med undertiteln: möjligheter och risker med sociala nätverkssajter. Pär Lannerö är konsult på Metamatrix. Det finns generella nätverkssajter såsom Facebook, Myspace och Orkut. Det finns profilerade sajter såsom Shortcut, LinkedIn där man hitta nytt arbete eller nya affärsmöjligheter. Sajter som är mer inriktade på ungdomar är Lunarstorm, Playahead och Hamsterpaj. Myspace har cirka 200 miljoner användare, Facebook 70 miljoner, Lunarstorm 1 miljon användare. Facebook är den som just nu ökar mest. Nya ord har uppstått: adda och frienda för att lägga till någon som sin vän. Pär visade sin egen profil på Facebook och LinkedIn. På LinkedIn sökte han den bibliotekarie som var högst rankad i LinkedIn och det var Emma Norlin för hon har flest som har flest vänner. Pär tycker inte att man ska förringa det roliga med nätverkssajter. Det finns t ex roliga bokapplikationer till Facebook. Du kan kommunicera på olika sätt på Facebook: vanlig mail, klotterplank = the wall, poke = peta, nästan som en flört. Du kan gå med i grupper för att visa din sympati för något. Peter Alsbjer har startat en grupp för att stödja Bromölla biblioteks närvaro på Facebook och Mayspace. Mini feeds är statusmeddelanden där man kan tala om vad man gör just nu. Dessa nätverkssajter är en "kraftfull social uppfinning".
För organisationer är det bra att finnas med när målgruppen finns. Bra för att knyta till sig användare, kommunicera med sin målgrupp, stärka sitt varumärke. Glocalnet har lagt ut sin kundsupport på Facebook.
Riskerna: kan finnas risk för mobbning, risk för att man blir en spammare för det kan vara svårt att hitta skip-knappen så vips har man ovetandes tipsat alla sina vänner om en ny frågesport eller ett kedjebrev. Det finns integritetsrisker om man lägger ut allt om sig själv på samma sida. Det är svårt att radera information som en gång hamnat på nätet. Beacon var ett annonsföretag som Facebook hade och som övervakade allt men nu har Facebook tagit bort det. Inlåsning är på väg att försvinna och det betyder att du ska kunna kommunicera från en nätverkssajt till en annan.
Nästa föredragshållare var Bernt Gustavsson. Han är professor i pedagogik och demokrati vid Örebro Universitet. 1971 introduceras för första gången ordet kunskap som en produktionsfaktor och därmed ordet kunskapssamhället. Då kom chipset och microcompressorn. 1979 kom den första analysen om kunskap som en vara med högre bytesvärde, kunskap som kan köpas och säljas. Analysen gjordes av den franske filosogen Lyotard.
Bernt Gustavsson skiljer noga på information och kunskap. Information är det som vi hämtar ur informationskanaler. Kunskap är information som vi omvandlar till kunskap. Han återvände till Aristoteles som talade om
- vetandet = episteme - undersöka, forska, förklara
- kunnandet = techne - skapa, framställa, tillverka (hantverk)
- klokheten = fronesis - veta när, verka i social gemenskap
No comments:
Post a Comment