01 March 2009

Dagbok från MLA:s konferens. Torsdag - "The Library and the Classroom"

Återkommande inslag under konferensen var begreppen låntagarundervisning och informationskompetens. Det är alltså inte bara i Europa man talar i "Bolognatermer". Andra nyckelord i Bolognas anda är "bedömning" och "kvalitetssäkring". MLA har tagit fram ett dokument kring detta, som vi kan lära oss mycket av: MLA Information Literacy Instructional Objectives for Undergraduate Music Students.

En nyhet för mig var organisationen LOEX (Library Orientation Exchange), som grundades redan 1971. LOEX fokuserar på biblioteksundervisning och frågor kring informationskompetens med årliga konferenser för de 650 medlemsbiblioteken. Dessa återfinns såväl i Europa som i USA, Kanada, Australien med flera länder. Man ger också ut en kvartalspublikation samt ett elektroniskt nyhetsbrev. På webbplatsen hittar man länkar till informationsresurser i ämnet.

American Library Association (ALA) har arbetat mycket med dessa frågor och bland annat givit ut publikationen "Teaching Information Literacy: 35 Practical Standardbased Exercises for College Students", 2003. ALA är, enligt Wikipedia, världens äldsta och största biblioteksförening med ungefär 64 600 medlemmar!

En av eftermiddagens sessioner hade "The Library and the Classroom" som tema. Den första föreläsningen hade rubriken "Influencing the Now and Future Faculty: Retooling Information Literacy". Föredragshållaren menade att trots att vi har övergivit termen bibliographic instruction till förmån för information literacy skall vi inte väja för ord som bibliografi, annotation etc. Terminologin skall stället iförklaras uttömmande. Hon poängterade vikten av fortbildning för dem som skall undervisa samt behovet av goda förebilder.

Nästa föredragshållare talare talade om "Engaging Undergraduates with Primary Sources". Med primärkällor menas alltså manuskript, tidiga tryck, skisser, revisioner, faksimilier, transkriptioner etc., som dokumenterar kompositionsprocessen. Detta är naturligtvis av största vikt när man skall närma sig ett verk. Förloppet definierades som creation-transmission-conception. Även korrespondens, till exempel mellan kompositören och förläggaren och samtida recensioner, kan lära oss mycket om verkets tillkomsthistoria. Studenterna bör få en introduktion i editionsteknik för att förstå de problem som kan uppstå i samband med tillblivelsen av en notutgåva.

Slutligen berättade en ung kollega om sina erfarenheter av att medverka i musikhistorieundervisningen på Vanderbilt University. Hennes anförande hette "Librarian in the Classroom: An Embedded Approach to Music Information Literacy for First-Year Students". Embedded betydde att hon var närvarande i klassrummet vid alla undervisningstillfällen i ämnet, deltog i diskussioner och var beredd på att svara på frågor. Föreläsaren var mycket entusiastisk över denna möjlighet att integrera biblioteket i undervisningen, men vi var nog många som undrade hur i hela friden hon hann med detta. Hon medgav också att det var mycket tidskrävande. Avslutningsvis gjorde hon några reflektioner över vad hon lärt sig hittills. En viktig iakttagelse var att studenterna har svårt att formulera en forskningsfråga och värdera information de hittat. Hon insåg att hon måste ägna mer tid åt att tala om själva forskningsprocessen.

Ett delikat problem att fundera över är hur utbildning och forskning påverkas av att allt fler personer citerar samma artiklar på grund av att man nöjer sig med en googlesökning.

Förresten - ta en titt på LibraryHelp.com!

5 comments:

Astrid Smith said...

Vi i SMBF gärna vill ju närma oss folkbiblioteken. Hur har MLA lyckats med detta? Var det några folkbibliotekarier med på konferensen? Fanns det föredrag för dem?

PB said...

Jag tror inte att den föreslagna modellen passar i våra musikhögskolor eller överhuvudtaget i undervisningen på svenska högskolor. Jag tycker ambitionsnivån skulle kunna passa i en bibliotekarieutbildning. Jag tycker också att man uttrycker sig omständligt och torrt. Man lämnar inget utrymme för det som sist och slutligen avgör om eleven blir informationslitterat, nämligen inspirationen och kunskapstörsten...

Anonymous said...
This comment has been removed by a blog administrator.
Pia Shekhter said...

MLA skiljer sig från IAML bland annat genom att det inte finns några så kallade Professional Branches. Det finns alltså ingen särskild grupp för folkbibliotekarier. På IAML:s konferenser har ju Public Libraries Branch sina egna programpunkter, men så är det alltså inte på MLA:s möten. Konferensen innehöll dock många inslag av allmänt intresse, såsom copyright, föreläsningar om Amerikas "svarta" musikarv, noter på Internet med mera.

Jag är osäker på hur stor andel av MLA:s medlemmar som arbetar på folkbibliotek. Faktum är att när jag tittar på deltagarlistan hittar jag så gott som uteslutande bibliotekarier från universitet och college! Jag måste kolla vad detta kan komma sig. Så snart jag fått svar hör jag av mig!

Pia

Pia Shekhter said...

Det här med informationskompetens är ett komplicerat kapitel - i synnerhet på musikutbildningar, tycker jag. Jag och min kollega Birgitta Eriksson har ambitionen att hjälpa till i undervisningen i samband med att studenterna skall skriva sina självtständiga arbeten. Vi har förberett oss på olika sätt, men allt studenterna gör är att skriva, högst personliga, processdagböcker!

Pia

“Denna webbsida använder Google Analytics, en webbanalystjänst som tillhandahålls av Google, Inc. (”Google”). Google Analytics använder “cookies”, dvs textfiler som placeras i er dator för att kunna analysera hur användare använder webbsidan. Informationen som genereras av sådan cookie genom er användning av webbsidan (inklusive er IP-adress) kommer att vidarebefordras till och lagras av Google på servrar i U.S.A. Google kommer att använda denna information i syfte att utvärdera er användning av webbsidan, sammanställa rapporter av aktiviteter på webbsidan för den som innehar webbsidan och tillhandahålla andra tjänster i samband med aktiviteter på webbsidan och användning av Internet. Google kan också överföra denna information till tredje parter om det krävs enligt lag, eller i de fall en tredje part behandlar informationen för Googles räkning. Google kommer inte att koppla samman er IP-adress med annan data som Google innehar. Ni kan neka användningen av cookies genom att välja vissa inställningar på er webbläsare, men vänligen observera att om ni gör detta kan det hända att ni inte har möjlighet att använda webbsidans funktionalitet fullt ut. Genom att använda denna webbsida, samtycker ni till att Google behandlar era personuppgifter på det sätt och för de syften som beskrivs ovan.”