Dagbok från MLA:s konferens - Lördag. "What's next? The Compact Disc as a Viable Format in the Future of Libraries"

Lördagens plenary session, i form av en paneldiskussion, handlade om huruvida cd-skivan har en framtid eller inte. Panelen var väl sammansatt med representanter för olika verksamhetsområden och mängder av varierade synpunkter och erfarenheter presenterades. Om jag förstod saken rätt var alla överens om att någon form av fysisk produkt förmodligen alltid kommer att finnas av olika skäl.

Rachel Barton, konsertviolinist, inledde med att konstatera att iTunes har fått en väldig genomslagskraft - det är ofta hit den yngre generationen går för att hitta sin musik. Nya lyssnarvanor har utvecklats, nämligen att lyssna till enstaka spår utan sammanhang. Det är förödande för musikstudenter som många gånger inte lär sig se sambanden i musikhistorien. På det sättet förlorar man dessutom möjligheten att upptäcka annan musik på samma cd-skiva. Många lyssnare/konsumenter sätter värde på texthäftet som oftast medföljer skivan, i synnerhet när det gäller klassisk musik. Rachel Barton nämnde också att hon efter varje konsert säljer mellan 40 - 70 cd-skivor - de fungerar som en slags souvenir. För henne var denna "dynamiska kontakt" med publiken viktig. Det är för många också en särskild tillfredsställelse att äga en samling cd-skivor. Man njuter av själva anblicken och känslan av att kunna hålla i skivorna! Och sedan är det ju cd-skivan en trevlig present.

Henry Fogel, tidigare ordförande för "the American Symphony Orchestra League" gjorde en tillbakablick på skivinspelningar, som gav ett tankeväckande perspektiv. Under 60-talet fanns, enligt honom, endast cirka 5 betydande inspelningar av Tjajkovskijs symfonier - idag finns det cirka 85! På den tiden sålde man cirka 75 000 exemplar av en genomsnittlig inspelning - idag ligger siffran snarare på 5 - 10 000. Skivindustrin glömde helt bort en viktig faktor när man gick över från vinyl till cd-skiva. Man fick snart erfara att en tredjedel av alla skivinköp före cd-skivans tid syftade till att ersätta en repig Lp-skiva! En stor del av försäljningen föll alltså automatiskt bort på grund av detta skäl när man bytte medium. "Money is not the reason to make a recording today", konstaterade han. Han avslutade sitt anförande med att understryka vikten av dokumentation. I synnerhet när det gäller det de små amerikanska symfoniorkestrarna, som ofta håller förvånansvärt god kvalitet, men där mycket få inspelningar finns att tillgå.

Ted Ferguson, "VP of Digital Product Strategy, Universal Music Group", inledde med att berätta om en episod han nyligen varit med om. EMI hade bjudit in en grupp tonåringar för en diskussion och efteråt, som tack för hjälpen, erbjudit dem att ta så många cd-skivor de önskade från ett uppdukat bord. Till arrangörernas stora förvåning gick inte en enda skiva åt! "Then I realized that the game was completely over", sa han med en suck. Det är downloading som gäller. Han fortsatte sedan med att jämföra olika ljudmedia, exempelvis SACD och blue ray och att tala om förändrade lyssnarvanor, såsom att indexera, lägga till attachments och att "tagga" musiken. Mycket av sin information hade han tagit från "Google classical recordings discussion group".

Den fjärde föredragshållaren, James Ginsburg, ordförande i Cedille Records, gav en snabb exposé över utvecklingen av ljudinspelningar. Mellan 1880 och 1910 spelade man in på cylindrar. Därefter tog olika typer av skivor och band vid. Det som har förändrat sig över tiden är storleken på mediet, uppspelningshastigheten och antalet kanaler samt om inspelningen är optisk eller magnetisk. Möjligheten att spela in digitalt kom 1982 och på 90-talet dominerade cd-skivan. I början var man hänförd över den praktiska storleken, det rena ljudet och dess "simple coolness". Man trodde också att den höll i evighet. Nackdelen med cd-skivan som vi ser det idag (vid sidan av att den visst kan gå sönder) är att den är statisk, vilket gör att det inte går att dela musiken på samma sätt som med datafiler. Detta är naturligtvis en stor brist (utom för upphovsmännen...) i den nya eran av fildelning. En annan nackdel med cd-skivan är att den inte är självbeskrivande - tappar man texthäftet kan det ibland vara svårt att bestämma innehållet på skivan.

Den avslutande föredragshållaren var D. J. Hoek från Northwestern University. Han uppehöll sig vid problem rörande bevarandeaspekten, variationsrikedomen och möjligheten att tillhandahålla inspelningar för låntagarnas räkning. Marknaden tar numera endast hänsyn till den enskilde konsumenten när distributionen sker online. Många skivinspelningar går inte längre att få tag på - det kan också gälla prisbelönta inspelningar av standardverk med de stora orkestrarna. Kanske kan man få skivbolagen att ställa upp med någon slags "print-on-demand" service? Skivbolagens egna arkiv är dock långt ifrån perfekta. Utvecklingen går mot att låntagarna erbjuds samma likriktade utbud av databaser vid varje bibliotek. Och allt går förlorat om man avslutar prenumerationen!