Min avsikt var att blogga från Moskva, men bloggverktyget uppträdde på ryska, vilket inte är mitt bästa språk. Så likt många vykort som anländer när man redan kommit hem, kommer här några glimtar, post congress.
På söndagen blev Pia Shekhter utsedd att efterträda Roger Flury som Generalsekreterare i IAML. Grattis Pia!
På tisdagen var det dags för folkbiblioteksfrågor, Public Library Branch hade sin session "Voxpop". Den bestod av tre delar:
Del 1. The category of popular music in Russia. Speaker Alexander Naumov (Moscow State P.I.Tchaikovsky Conservatory).
Oerhört svårt att förstå hans engelska. När föredraget närmade sig slutet hade vi vant oss lite och kunde då uppfatta att han ansåg att populärmusik var utan musikaliskt värde, att musiken är anpassad till auditoriet, att de som sjunger har "minimal vocal ability", rösten har ingen klang, sången är fördärvad. Modern teknik är i konflikt med det ryska ursprunget. Det nya sättet att sjunga har ingen kontakt med texten. All rysk folkkultur är död. Dessförinnan sa han ju en massa, som säkert var mer musikaliskt, filosofiskt intressant, men det går inte att redogöra för.
Del 2. The "Chanson Francaise" (scores & sound recordings) in the Médiathèque Musicale de Paris. Speaker: Anne Le Lay (Médiathèque Musicale de Paris).
Ett lättsamt, trevligt och användbart anförande, där man dels kände igen sig och dels blev inspirerad att gå vidare. Bra länkar att använda för en egen presentation. Föredragshållaren beskrev hur man arbetar med de Franska sångerna på Mediateket, dvs. utlåning, referensarbete, bevarande av rariteter, digitalisering samt utställningar. För mig var den stora behållningen tipsen om hur man, på sitt eget biblioteks webbsida, skulle kunna presentera ett intresseväckande ämne.
Del 3. Popular music in Japan. Speaker Harumichi Yamada (Department of Communication Studier Tokya Keizai University).
Det mest intressanta föredraget. Föredragshållaren lotsade oss genom utvecklingen av populärmusik i Japan under 1900-talet. Många japanska musiker utbildas i väst och skaffar sig starka influenser därifrån. Men man har skapat en egen popmusik, där man hittar spår av traditionell japansk musik, uppbyggd på pentatoniska skalor. Efter USA anses Japan vara den näst största nationella marknaden i populärmusikbranschen. Många asiatiska länder intresserar sig för japansk popmusik, medan japanska musiker är lite kända i västvärlden. Till stor del beror det på språkbarriären, men även på de inhemska, japanska musiktraditionerna.
Tisdag eftermiddag ägnades åt besök på folkbibliotek "Public Libraries Tour". Vi skjutsades in till Moskva i bilar, vilket tog mycket lång tid, och kom till slut fram till ett förtjusande vackert gammalt hus. Namnet på biblioteket var Alexey Petrovich Bogolyubov Art Library och må betraktas som ett folkbibliotek på så sätt att allmänheten hade tillträde och att alla hade rätt att skaffa lånekort. För övrigt fanns det inget som påminde om det som vi kallar folkbibliotek. I huset fanns vackert möblerade salar med vackra möbler och klädda stolar i blått och guld. Det var ju inte så att man kunde föreställa sig någon besökare släntra in med en McDonaldspåse i handen, som de numera gör på svenska folkbibliotek. Men det fanns gott om CD:s, DVD och noter och även möjlighet att lyssna och se på DVD på plats. Ordningen i hyllorna var subtil, dvs. vi förstod inte. Man kan läsa om biblioteket på http://www.bogolublib.ru/. Vi blev oerhört väl mottagna och även bjudna på levande musik. Bl.a. spelades en vals av Tolstoy, som vi fick noterna till. Så småningom fattade jag att hela biblioteksverksamheten var knuten till de konserter som ges i huset. Man har två gratiskonserter dagligen, och i anslutning till dessa bedrivs biblioteksverksamhet. De har ca 300 besök per dag.
Men tisdagsmorgonen inleddes med en Plenary session på temat: The future IAML. 2007 presenterade de danska och norska musikbiblioteksföreningarna en önskan om förändringar i IAML:s konstitution och procedurregler. Då tillsattes två ad-hoc-grupper och nu stod ärendet åter på dagordningen. Det har inkommit två skrivelser i ämnet, som kan läsas på IAML:s webbsida.
http://www.iaml.info/en/organization/committees/programme/future_of_iaml
Diskussionen som följde kommer säkert att beskrivas mer omfattande i de officiella rapporter som kommer efter kongressen, men i korthet handlade de flesta diskussionsinläggen om följande: Vad kan man förvänta sig av ett medlemskap, hur värvas yngre deltagare till konferenserna, vad är IAML:s webbsida till för, hur utnyttjas budgeten, arbetar man med relevanta frågor, hur ska aktiviteten på IAML-L öka? m.m. I sådana här diskussioner handlar det ju inte bara om att var och en ska få säga sin åsikt, utan det handlar om att försöka hålla ihop för och nackdelar med olika förslag och att även uppmärksamma de åsikter som handlar om att bevara det som är bra, att bevaka och bevara och utveckla musikbibliotekariers kompetens. T.ex. den att vi med vår professionalism kan förmedla hur man utnyttjar metadata på rätt sätt.
På torsdagen presenterade Marina Demina (Musik- och teaterbiblioteket) sin poster med titeln: The Swedish Russian composer Wilhelm Harteveld.
Välgjord och spännande att ta del av. Hoppas den kan visas på SMBF:s årsmöte, så att den når ut till många fler. Under tiden kan man läsa om "Hartevelds låda" på Musik- och teaterbibliotekets webbsida:
http://www.muslib.se/hand/manadens_raritet/raritet0904.html
Tack till Svenska musikbiblioteksföreningen, som gav mig ett resestipendium som möjliggjorde mitt deltagande i årets IAML-kongress i Moskva.
Christel Rosenborg
Solna stadsbibliotek
Blog Hiatus
9 months ago
Posts
2 comments:
Intressant att läsa om allt det som jag själv missade/inte kunde gå på. Det var nästan tur att jag missade Alex. Naumovs föreläsning för mer skitsnack har jag sällan läst om. Speglar ganska bra de vattentäta skott som råder mellan konst- och populärmusik i Ryssland. I själva verket finns det en poptradition i det landet som är väldigt avancerad, både musikaliskt och textmässigt. Naumov kan ju börja med att lära sig lite främmande språk för att få lite influenser, vilket han nog ändå inte är intresserad av.
Tack för din rapport! Jag blir väldigt nyfiken på den användbara länkarna från Anne Le Lays föreläsning. Kommer de att dyka upp på Solna stadsbiblioteks sida?
Väldigt intressant lär det bli att läsa vad man kom fram till vad gäller IAMLs framtid. Jag blir lite förfärad över att man tänker "verktyg" istället för syfte. Man frågar sig hur man ska få fler att använda IAML-L, istället för att fråga sig om det kanske skulle behövas något annat sätt att kommunicera på. En mejlinglista har ju inget värde i sig, om ingen använder den, skippa den?!
Skulle var topp med ett socialt nätverk, där man kan se bilder på och läsa om folk på olika bibliotek, typ biblfeed. Tycker jag. Vi kunde kanske ha en Facebooksida eller -grupp? Kanske bättre att ställa frågan var vi kan nå medlemmarna, istället för att kämpa för att få folk att hitta till mejlinglistan så att säga.
Post a Comment